Beskrivning
Bertha Young är lycklig och har på många sätt allt man kan önska sig. Hon älskar sin man Harry och avgudar sin lilla dotter; familjen bor i ett vackert hus med en liten trädgård och makarna omger sig av moderna författare och konstnärer i 1920-talets London. Just denna kväll har de anordnat en bjudning i sitt hem, där det brokiga middagssällskapet består av det frispråkiga paret Mrs och Mr Knight, den eftertraktade poeten Eddie Warren och sist men inte minst, Pearl Fulton kvinnan som Bertha inte kan sluta fascineras av, men som Harry föraktar.
Vid ett tillfälle hamnar de båda kvinnorna sida vid sida, blickandes ut över den prunkande trädgården med sitt ståtliga päronträd. I den stunden känner Bertha ännu starkare att de har något gemensamt, hon kan bara inte sätta fingret på vad?
I Lycksalighet skildras en ung kvinnans fullständiga lycka, men också livets grymma nyckfullhet. Novellen är en av författaren Katherine Mansfield mest berömda noveller och publicerades första gången 1918. Mansfield anses vara en av de mest inflytelserika och främsta novellisterna under tidigt 1900-tal, men har trots detta ofta exkluderats ur historieskrivningen över brittisk modernism. Först nu börjar hennes novellkonst få det erkännande den förtjänar.
Men hennes bröst var fortfarande fullt av den lysande glöden – regnet av små gnistor som kom från den. Det var nästan outhärdligt. Hon vågade knappt andas av rädsla för att blåsa ännu mer liv i den, och ändå tog hon djupa, djupa andetag. Hon vågade knappt se sig i den kalla spegeln – men ändå gjorde hon det, och den visade en kvinna, strålande, med leende, skälvande läppar, med stora mörka ögon, en kvinna som såg ut att lyssna, vänta på att något… gudomligt skulle ske… som hon visste måste ske… oundvikligen.
