Beskrivning
Prästen blev stående framför stenen och försökte tyda årtalet. Det ville inte lyckas honom, men det var ändå något i detta, som kom till honom liksom en lättnad och tröst. Det hade varit svåra tider förr också. Vattnet hade stått lika lågt som nu, men människorna hade inte gått under. De hade burit sin tyngd och levt vidare.
I Bro kyrkas socken råder det stor svält. Knappt något regn har fallit under hela årets gång, den enda nederbörd himlen har bjudit människorna på är snö, under årets vintermånader. När marken frusit får en av prästerna i området ett brev, en fiskaränka har gått bort och någon behöver ta hand om hennes barn. Nu har prästen många munnar och mätta och inga pengar att göra detta med. För den rika bonddottern på granngården vill inte ha med barnen att göra…
Stenen i sjön Rottnen skildrar ett fattigt Värmland under 1600-talet. Den har allt en julnovell kan önska; snö, kärlek och ett glimt av hopp.
