Beskrivning
Dikter i urval, volym II
Förtvivlad ropar du:
Var är det visa ordet,
som ensamt läker världens
förgiftade sår?
Och var är tanken,
å ge oss tanken,
som leder ut ur tiderna,
där dödens ande rår!
Så lyder första versen i ”Var tyst, ha tillit” ur samlingen De sju dödssynderna. Den publicerades postumt 1941 och dikten är sannolikt skriven mitt under brinnande krig. Men trots lång tid av fred i Europa talar den nog ännu till många av oss – fortfarande drabbas vi av omvärldens prövningar, fortfarande har vi behov av tröst. Därför får denna dikt avsluta samlingsvolym II, som har fyllts med lyrik där Karin Boyes typiska symboler står i fokus: Här möter vi naturens växtkraft och dras med i den ständiga rörelsen framåt. Och här växer träden, ömsom lugnt och stilla, ömsom pinade och krökta.
