Beskrivning
Relationen till någon kan ha stor påverkan på våra liv och få oss att längta både hem och bort. I den här asken samlas fyra författare som alla har det gemensamt att de tilldelats Nobelpriset i litteratur. Deras starka berättelser berör på olika sätt relationer – den till en försvunnen far, den till sin mans stora kärlek eller … jo, faktiskt: den till en ny, magnifik kruka.
När Nobelpriset i litteratur år 2013 tilldelades kanadensiska Alice Munro var det första gången någonsin som en renodlad novellist fick det anrika priset. Svenska Akademiens motivering löd kort och gott: ”Den samtida novellkonstens mästare”, något som novellen Dolly utgör ett utmärkt prov på.
Italienaren Luigi Pirandello, Nobelpristagare år 1934, är mest känd som dramatiker, och med pjäser som Sex roller söker en författare hör han till 1900-talets mest inflytelserika. Något bortglömd är dock novellisten Pirandello – under sin livstid skrev författaren hundratals noveller, varav många utspelar sig på hans födelseort Sicilien. Bland dessa noveller hittar vi berättelsen Krukan, som räknas till en av hans mest omtyckta.
Den turkiske författaren Orhan Pamuk fick Nobelpriset 2006 för att han ”på spaning efter sin hemstads melankoliska själ har funnit nya sinnebilder för kulturernas strid och sammanflätning”, en motivering som reflekteras i den självbiografiska berättelsen Att titta ut genom fönstret.
År 2007 tilldelades Doris Lessing priset. Hennes genombrottsroman Den femte sanningen har hyllats som ett feministiskt pionjärverk och när Svenska Akademien motiverade sitt val av pristagare valde de att beskriva henne som ”den kvinnliga erfarenhetens epiker”. Lessings novell Till rum nitton är en stark berättelse om känslan av att inte längre äga sitt eget liv – som mamma, som hustru och som kvinna – och är här utgiven i nyöversättning av Alva Dahl.
Nobelnoveller I innehåller:
