Fotograf: Privat

Aharon Appelfeld

Aharon Appelfeld (1932–2018) föddes i staden Tjernovtsy i dåvarande Rumänien, nuvarande Ukraina. Familjen var tysktalande, och såg sig i första hand som européer. Nazisternas invasion ledde till att den då åtta år gamla Appelfeld tillsammans med sin far deporterades till koncentrations- och arbetslägren i Transnistrien. Men Aharon lyckades snart fly. Han höll sig gömd på den ukrainska landsbygden i tre år, tills han som tolvårig pojke anslöt sig till ryska armén och blev kökspojke. Efter krigsslutet kom han via Italien till Israel, där han så småningom återsåg sin far, som också lyckats överleva.

Appelfelds nya språk blev hebreiska. Det var också det språk han lärde sig att skriva på.

Appelfelds noveller återger inte de erfarenheter han själv gjorde under kriget, men hans metaforiska stil frammanar ändå stämningar och bilder kopplade till Förintelsen och livet på ständig flykt.

Under sin tid som författare skrev Appelfeld över tjugotalet verk, och har belönats med en lång rad utmärkelser. Två av hans romaner; Undrens tid och Kaveldunets land finns på svenska (utgivna 1986 respektive 1989). Detta är första gången någon av hans noveller översätts och publiceras i Sverige.